thejossan

Nu är det andra veckan jag är hemma själv med båda barnen. Ja måste säga att de har gått väldigt lätt. En av dom vaknar runt 8, vanligtvis Max. Sen e de frukost o lek till 12 när vi äter lunch. Sen sover Max till typ 14 o sen e de inte långt kvar tills klockan e 15.30 o Rikard kommer hem.

Stora skillnaden är att man inte kan ha samma koll på Max utan han får leka mer själv o komma underfund med saker själv. De blir lite blåmärken här och var men de kommer vi nog tyvärr inte ifrån. Maia äter o sover mest fortfarande o ja längtar tills hon kan vara med lite mer.

Dagarna rullar på iaf och de mesta funkar bra, men de e givetvis lite omständigare. De tar ganska lång tid att få allt o alla klara för bara en promenad. Men de e de värt. :)

Igår tog ja me mej Max till Lkpg för lite shopping. Vi va på jakt efter gummistövlar och lite nya kläder, eftersom han faktiskt börjat växa ur sina 74-kläder. :) De va väldigt skönt att så här tidigt kunna lämna Maia hemma hos Rikard o bara ta me Max. Ja tror nämligen inte ja lämnade Max me Rikard en längre stund (läs: typ 3h) fören han va flera månader. Men de hade gått bra. Sen fick Max testa sina nya stövlar då vi gick till IP o kollade på damerna när dom spelade match. Jag fick prata lite me Lina o Agnes va barnvakt åt Max. :)

Idag blir de lugnt. De enda planerade e en kladdkaka för att fira Maias 1 månadsdag. :)

Nu har jag varit mamma till två underbara barn i 6 dagar, snart en vecka. De känns underbart. De kommer bli en del jobb men de kommer de helt kalrt vara värt. Max har börjat acceptera att de finns en till som tar upp tiden och idag försökte han mata Maia me vindruva och ge henne en napp när hon va lite ledsen. Han e en väldigt bra storebror för att vara så liten.

De som ja verkligen inte saknat e amningen. Inte själva proceduren utan dessa gigantiska, ömma bröst. Ja har samma problem me Maia som me Max, dom vill inte äta från mitt högra bröst, vilket gör att de blir fullt, stenhårt o gör ont som satan. Nu handpumpar ja för o släppa på trycket. Nu e frågan om ja ska frysa in en massa lr om ja kanske ska donera lite till sjukhuset.

Dagarna annars flyter på. Max o ja börjar bli rastlösa medans Rikard gärna e hemma. Som tur e så börjar lite aktiviteter nästa vecka, så då har vi nog lite att göra.

Maia har dock fått sitt första bad idag, inte ett ljud sa hon. Så vi har nog två badbarn. De va faktiskt ganska smidigt o bada. Rikard badade me Max först o sen bytte vi bara barn så Maia fick sitt bad. Men de va tur att vi va två, annars hade de nog inte varit speciellt smidigt. :)

Imorn ska vi ge oss på att åka o handla me båda barnen, undra hur de ska gå. Anar att de e Max som e de stora problemet. Men de ska nog gå de me. De behövs nämligen påfyllning av blöjor här hemma, de går visst åt ett par stycken.

Jag börjar min förlossningsberättelse den 18 augusti, v.40+3. Dags för besök hos barnmorskan, igen. Antagligen va de ingen som trodde att tiden skulle utnyttjas och det var precis de ja fick höra av Inger som skulle sköta undersökningen för dagen då annika, min vanliga BM, hade semester. Lite sena som vanligt blir ja hämtad av en annan BM som kollade blodtryck och äggvita i urinen, de vanliga. Blodtrycket va lite högre än vanligt så ja fick gå in o lägga mej på ett rum o vila för att se om trycket sjönk. Inger kom in och pratade lite under tiden o de va då hon sa att hon verkligen inte hade räknat med att ja skulle komma och att Annika antagligen inte heller hade räknat med det. Men se där va jag. Hon började som vanligt o fråga hur ja mådde o ja va otroligt less på att va gravid med en massa sammandragningar utan att de hände nått. Tydligen så har dom börjat med att göra en hinnsvepning om man går över tiden, typ som att reta upp lite o sätta igång värkarna. Ja sa att gör så mycke du kan för ja vill föda så fort som möjligt. När hon undersökte sen sa hon att ja redan va 3cm öppen och att livmodertappen va alldeles mjuk så ja skulle kunna föda när som helst. När ja gick därifrån så kände ja att de va nog ändå inte så längt kvar. Men värkarna lät sig väntas på, ett dygn till.

När ja vaknade på morgonen den 19 så va ja väldigt besviken. Inga värkar den här natten heller. Jag o mamma gick en promenad me Max för att trigga lite värkar, de gick otroligt segt. Men framåt 14 började jag ändå känna att de nog va nått på gång. Vi hade redan bestämt att Mamma skulle ha Max när vi åkte till normlösa på lite kräftskiva, men ju mer vi närmade oss halv 5 när vi skulle åka så va ja mindre o mindre sugen på att åka, ja ville hellre få värkarna hemma o jobba me dom där än på en kräftskiva. Rikard gick tillslut me på att vi skulle stanna hemma men mamma kom förbi iaf. Vid 16 började värkarna bli regelbundna me 10min mellan och fortfarande helt okej att ta sig igenom. Då ringde ja in första gången, mest för att förvarna om att de va på gång. Som väntat så sa hon att vi skulle vänta tills värkarna kom tätare. Värkarna fortsatte på 10min mellan ett bra tag, men dom blev kraftigare och längre. Vid 19 ringde ja in igen, då va de typ 5min mellan värkarna och dom blev snabbt kraftigare. Hon i telefon frågade om ja ville komma in o ja sa att de va nog lika bra. Så vi packade in oss i bilen. Vid Mantorp blev de jobbigt, de va tätt mellan starka värkar. Tänk att de kan ta så lång tid att åka till lkpg. Tillslut kom vi fram och den här gången va de ja som knappt kunde gå till porten, när vi åkte in e Max så hade mina värkar avtagit i bilen in så ja hade nästan inga när vi väl kom in medans en annan tjej som kom samtidigt hade väldigt ont. Vi fick träffa barnmorskan och ja fick lämna ett urinprov. 19,57 va vi inskrivna. Sen la ja mej i sängen, de va redan jobbigt, värkarna va väldigt starka. Bm satte CTG och undersökte och konstaterade att ja va 7cm öppen men att huvudet inte riktigt va helt i rätt position än.  Värkarna kom tätare och blev kraftigare, lustgasen blev återigen min bästa vän. Men allt gick så fort, helt plötsligt började ja känna att de tryckte neråt. Ja väntade på att BM skulle ta hål så vattnet gick men hon sa att de skulle gå av sig själv.  Vid 20,45 informerade BM om att de va skiftbyte 21,15, men de kom hon att missa. BM märkte att de började trycka på och sa att om ja ville krysta så fick ja de. Ja väntade fortfarande på att vattnet skulle gå. Typ 20,55 bad ja om att få vända på mej så ja kunde krysta på knä. Jag skulle gissa att ja började krysta kanske 21,03, vattnet gick sedan i samband med att huvudet krystades ut. Sen blev ja tillsagd att ja va tvungen o vänta på en värk för att krysta ut resten men de va helt omöjligt. 21,07 föddes alltså lilla Maia. De va en otroligt kladdig förlossning, eftersom vatten o blod kom samtidigt. Efter lite mys o amning så va de dags för vägning o mätning. Lilla Maia vägde 3380g och va 50cm lång.

De va en otrolig lättnad när allt va klart o dessutom så behövde ja inte sy ett enda stygn. Ja va uppe o gick nån timme, kanske två, efter förlossningen o de kändes helt underbart. Amningen funkade från början vilket också va otroligt skönt. Ja skulle sammanfatta de som att ja hade en ”lätt” och snabb förlossning och att vi tillslut fick vår lilla Maia Elisabeth Holmberg.

För att uppdatera om dom senaste dagarna så e kanske ordet fortfarande väntan. Lustigt hur bara några dagar kan kännas som flera månader. Men snart e väntan över iaf. För er som e nyfikna så va ja på BM-kontroll idag. Barnmorskorna e rätt tydliga, dom trodde inte att ja fortfarande skulle behöva gå på kontroller. Dom va ganska säkra på att ja redan skulle ha fött, men icke. Nu har ja en tid till BM på måndag, inte för dom tror att den ska behövas, men ifall att. :) Idag gjorde dom en hinnsvepning (tror ja), o kände efter hur pass "mogen" ja va. De visade sig att slemproppen har gått helt, livmoderhalsen e de bara nån liten kant kvar på och jag är redan 3cm öppen. Några värkar e de enda som behövs tydligen. Men när kommer dom då? :) Hon kände runt lite iaf för o se om hon kunde reta lite, så nu får vi se om de kan bli bebis snart. Helst nu tycker jag. :)

Jag har inte orkat göra så jättemycke om dagarna men vi har iaf varit hos Matilda o Hailey med en hel massa andra mammor o barn. Kul me barn i så olika åldrar men Max ålder va inte optimal. Eftersom Hailey inte e så rörlig än så har dom ju inte behövt "barnsäkra" än. Man kan sammanfatta me att Max gillade att springa till trappan, kattmaten och kattlådan. Så Max lät definitivt sin mamma springa.

Annars går dagarna åt till att titta på Bruno Mars - The lazy song. De e nämligen Max favorit. de e i stort sett den enda tiden han är stilla. Fast helt stilla e han ju inte, för han dansar så fint till. :)

Nu håller jag tummarna för att den lilla har tänkt att titta ut snart så vi kan komma igång me en vardag igen.

Nja inte riktigt, men mycke väntan e de nu. Imorn e de BF o ja hade verkligen räknat med att ja skulle sitta me en liten flicka i famnen nu, men hon låter sig väntas på. Men hon kommer när hon kommer o e väldigt välkommen. :)

Även om vi väntar hela tiden så har vi hunnit med en massa som har varit planerat, fast inte helt eftersom vi inte vetat vart vi skulle va.

Morfar o Lena har varit förbi för att träffa Ella en sista gång innan hon åker till Kosovo. Igår åkte jag till Söderköping för att fira att Felicia fyllt 20. De va trevligt, men ja va lite trött. Ja har lite jobbigt med ljud just nu, speciellt när de är mycke ljud. Ja får svårt att fokusera, så alla ljud bara blandar sig. Förhoppningsvis slipper ja de sen, när ja inte e gravid längre. :) När ja väl bestämde mej för att de va dax att åka hem så blev ja ståendes i 25 min mellan söderköping o linköping för att de hade hänt en olycka. Först stod ja som tvåa, de kändes ganska tryggt eftersom man bara kan göra som bilen framför. Men sen åkte den o som tur va frågade ja polisen om de vbara va o åka, vilket de givetvis inte va så ja fick stå kvar en kvart till, längst fram i kön. satan va de e jobbigt för ögonen o ha ett blåljus från en polisbil blinkande framför sig en lång stund. Innan dess hade de bara varit varningsblinkers överallt. Man blev en aning trött i huvudet. Men tillslut fick vi åka o de gick hur bra som helst o köra hem sen. Spännande resa, o ända gången på länge som ja inte har velat ha värkar. :)

Ikväll blir de fest hos Lina, men de e ju bara i Mjölby så ja hoppas iaf på en mindre dramatisk hemresa.

Ja bjuder på en bild på syster Ella och 20-åringen Felicia. :)

Eftersom att de e så nära mellan max o den lilla så finns ju de mesta redan. vagnen kom förra veckan så även de e klart. Idag va ja o syster inne på babyproffsen o hämtade en blöjhink till övervåningen och en babybox. Ella skulle även få födelsedagspresent, o den handlade vi på HM. Fick visst me lite från barnavdelningen me. Ett par shorts till max för 10kr och en rosa tröja till lillan för 30kr. Så storhandling kan man kanske inte påstå. Men de va lite roligt för shortsen till Max va i strl. 68 och tröjan till lillan va i 62 så nästan samma strl fast de skiljer 15månader. Men Max e liten o ja vågar inte riktigt köpa en massa smått eftersom ja inte vet hur stor hon kommer vara. Ja väntar me hennes inköp tills hon e ute. :)

Max i sina nya shorts.

Idag va planen att fira farfars 70års dag vid Bergs slussar. Men vädret ville inte riktigt som oss så maten mamma hade fixat åt vi hos oss ist. de va ju lite trist att de inte blev nått mer men sm de såg ut idag så hade vi de bra under tak. :)

Idag e de en vecka kvar till BF. Vore skönt om hon ville komma lite tidigare, men ja antar att hon kommer när hon vill. Men de e jobbigt o bara gå o vänta, man kan ju inte planera jättemycke. Men snart e hon hos oss, vår lilla tjej. <3